Fru Fehrm

I fredagsmorse ville Oscar äta frukost uppe vid en jättefin utsikt över Dalaskogarna. Så han packade ihop ved, frukost och filtar och sen begav vi oss iväg! Vi åkte på massa skumpiga grusvägar upp för ett berg, men ju längre vi körde desto mer vilse åkte vi! Jag blev bara hungrigare och hungrigare och tillslut började bensinlampan i bilen tjuta. Så illa nog var vi tvungna att ge upp letandet för att åka och tanka. Sen bestämde vi oss för att sätta oss vid Dalälven istället, jag gillar älven! Så vi promenerade genom en skog och stötte på en gigantisk Collie som jag först trodde var en björn!! (den tajmade in att dyka upp ur snåret precis när Oscar pratade om alla björnar som finns där i skogarna). Sen kom vi fram till Lambörsängen. Där gjorde vi upp en eld och satte oss under en filt och åt vår frukost. Riktigt mysigt!

Efter en stund frågade jag om vi inte skulle lägga oss ner en stund, men då kände jag hur Oscars hjärta började slå jättefort och han svarade.. "Nä.. Ställ dig upp istället!" Jag visste inte om jag skulle våga tro vad jag trodde i den stunden, men jag ställde mig upp iallafall. Och då plötsligt gick han ner på knä framför mig och friade! ÅÅÅÅÅÅÅH!! Min lycka i den stunden går inte att beskriva! :D






Från och med den 11-11-11 är jag förlovad med den bästa killen man kan tänka sig! ♥